Könsskillnader och pendling – kan transporter bli jämställda?

Män arbetspendlar fortfarande mer än kvinnor, det visar en ny rapport från Mälardalsrådet. Charlotta Faith Ell, Forskningsansvarig på WSP, kommenterar skillnaderna och hur jämställd transportplanering kan skapas.

Under 2014 arbetspendlade ca 300 000 män och 236 000 kvinnor till och mellan kommuner i Stockholm-Mälarregionen. Kvinnor pendlar i högre utsträckning till orter i närhet av den kommun där de är bosatta, medan män är mer benägna att pendla längre inom länet och över länsgränser.

Procentuellt har kvinnors pendling ökat stort sedan 90-talet, men senaste åren har den expansiva ökning vi tidigare kunnat se avtagit, och män är de som både pendlar mest i faktiskt antal och ökar procentuellt. Mönstret bryts något i pendlingen från Stockholms län till andra stora tätorter i Stockholm-Mälarregionen.

Män arbetspendlar över länsgränser medan kvinnorna bli kvar inom länet

Från Örebro till centrala Stockholms län är det dubbelt så många män än kvinnor som arbetspendlar. Liknande siffror går att se från Eskilstuna, Uppsala och Västerås in till centrala Stockholm. I många av dessa relationer ser man också att kvinnors arbetspendling minskar medans männens ökar sedan 2012.

Vad som går att uttyda är att kvinnors arbetspendling är stark där det finns goda kollektiva pendlingsmöjligheter, framförallt inom samma län där man bor.

Tabell: Inpendling till Stockholms län från stationsorter i Stockholm-Mälarregionen (2014):

Kön i transportplaneringen

Utifrån de politiska mål som har formulerats för transportplaneringen kan man konstatera att jämställdhet utgör en kärnfråga för transportplaneringen. Definitionen av funktionsmålet för transportpolitiken innefattar att transportsystemet ska vara jämställt.

Charlotta Faith-Ell, du är Forskningsansvarig på WSP Samhällsbyggnad samt ordförande i Nätverket för Kvinnor i Transportpolitiken som verkar för ett jämställt transportsystem. Vad är din kommentar kring dessa skillnader i mäns och kvinnors pendlingsmönster?

– Statistik och analyser av hur kvinnor och män arbetspendlar är ett viktigt underlag i en jämställdhetskonsekvensbeskrivning. Genom studier som denna ges underlag för att bedöma konsekvenser av olika strategiska val i transportplaneringen. Till exempel investeringar i olika kollektivtrafikåtgärder.

– Att samhällsplaneringen bidrar till den ekonomiska jämställdheten är en strategiskt viktig fråga eftersom den hänger samman med många andra dimensioner av jämställdhet och jämlikhet mellan människor i samhället. En person som har möjlighet att utbilda sig och försörja sig är ofta starkare i förhandlingar på olika arenor. Ekonomisk jämställdhet är således en förutsättning och ett incitament för att uppnå flera andra former av jämställdhet, exempelvis ökar den ekonomiska jämställdheten möjligheten för människor att göra en jämställd fördelning av det obetalda arbetet som sker i hemmet och inom familjen.

Vilka är dina handfasta tips för en jämställd transportplanering:

– Sverige har sex jämställdhetspolitiska mål. Två av dessa är ”Ekonomisk jämställdhet” respektive ”Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet”. Det är viktigt att arbeta för att jämställdhet ska bli en integrerad del av transportsystemets utveckling, från planeringsprocessen till transportanvändandet. I boken Kön i trafiken visar vi hur dessa kan operationaliseras för att passa transportplaneringen (Faith-Ell och Levin, 2012), och i boken Transportplanering i förändring (Haling, Faith-Ell och Levin, 2016) visas hur målen kan tillämpas i arbetet med jämställhetskonsekvensbedömningar. Ta gärna del av dessa handfasta tips och kontakta mig om du vill veta mer om vårt arbete.

Mer information

Har du fler frågor till Charlotta Faith-Ell? Mejla henna på adressen: faith-ell@wspgroup.se

Mälardalsrådets rapport samt den SCB-statistik som ligger till grund för den finns att hämta här: http://www.infraplan.se/pendlingsbilder2014

Denna text blev ursprungligen publicerad på Mälardalsrådets blogg "En sammanhållen region".