Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen måste stärkas

Efterfrågan på högskoleutbildade är stark, men Stockholm-Mälarregionen hinner inte hålla utbildningstakten. Samtidigt är flera grupper underrepresenterade inom högre utbildning. Det visar en ny rapport från Mälardalsrådet.

Stockholm-Mälarregionen har en större efterfrågan på högutbildad arbetskraft än vad den egna utbildningskapaciteten förmår täcka. Det finns ett betydande underskott i relation till arbetsmarknadens behov, vilket leder till stora samhällsekonomiska förluster. Bara inom infrastruktursektorn beräknas bristen på arbetskraft, enligt en tidigare rapport, kosta mellan 15-25 miljarder kr under en tioårsperiod.

Tydlig geografisk anknytning. 80 procent av rekryteringen sker inom regionen

Även om många högutbildade flyttar till regionen är det tydligt att universitets- och högskoleutbildningen har en lokal-regional prägel såväl vad gäller rekryteringen till som från högskola. Omkring 80 procent av rekryteringen till högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen sker inom regionen, och 85 procent stannar kvar och arbetar i regionen efter avslutade studier. Om det inte finns tillräckligt med utbildningar i regionen är det svårare att rekrytera den kompetens som efterfrågas.

- Rapporten ger viktig och bra kunskap för både politiker, lärosäten och övriga i samhället som är intresserade av kompetensförsörjningsfrågor inom den högre utbildningen. Den visar mer specifikt på hur rörlighet är en nyckelfaktor för att arbetsmarknaden ska fungera. Av de undersökta utbildningstyperna har kompetensförsörjning av lärare den bästa matchningen, medan Mälardalsregionen är underförsörjd inom IT/data och samhällsbyggnad. Rapporten visar också hur snedrekrytering till högskolan kan innebära att människors potential inte till fullo tas tillvara, säger Måns Östring, kanslichef på Uppsala universitet.

Särskild brist på samhällsbyggare

Bristerna är särskilt tydliga bland samhällsbyggare, vilket leder till problem då Stockholm-Mälarregionen står för en stor del av landets tillväxt och investeringar i bostäder, samhällsfastigheter och infrastruktur. 2019 stod regionen för 54 procent av 14 450 utannonserade platser via Arbetsförmedlingen, avseende högskoleutbildad arbetskraft inom samhällsbyggnad. Detta medan endast 39 procent av landets samhällsbyggare utbildas i regionen.

Irén Lejegren (S), regionråd Region Örebro län och ordförande i Mälardalsrådets En Bättre Matchning, menar att Stockholm-Mälarregionen har ett stort behov av fler utbildningsplatser inom samhällsbyggare:

- Vi har tidigare lyft fram att det råder kompetensbrist på samhällsbyggare och denna rapport bekräftar behovet. Många stora infrastrukturprojekt är på gång i regionen som riskerar kraftiga förseningar för att vi inte har kompetens nog. Siffrorna visar tydligt att Stockholm-Mälarregionen inte har tillräckligt med utbildningsplatser inom det här området, säger Irén Lejegren.

Närhet till högskolan är avgörande

Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande betydande. Män, utlandsfödda och de med utländsk bakgrund samt de utan förälder med eftergymnasial utbildning är klart underrepresenterade. Snedrekrytering innebär att människors potential inte tas tillvara och att en mångfald av influenser och förebilder som speglar befolkningens sammansättning delvis uteblir i arbetslivet. Rapporten visar att närhet till högre utbildning spelar en viktig roll för att bredda rekryteringen till högskolan. För att lösa bristen på högutbildad arbetskraft måste vägarna till studier och jobb bli kortare och tydligare.

- Det vi ser är en utmaning men också en stor möjlighet. Vi har inte råd att gå miste om så mycket potential som finns, särskilt när vi ser att det är brist på kompetens inom flera branscher. Här krävs fler inriktade insatser och samverkan mellan flera aktörer. Vi vill också se att antalet utbildningsplatser ökar där efterfrågan är som störst, säger Fredrik Ahlstedt (M), kommunalråd i Uppsala kommun och vice ordförande i Mälardalsrådets En Bättre Matchning.

Rapporten kan läsas i in helhet på Mälardalsrådets hemsida.

Sammanfattning

• Av de studenter som avslutade sin utbildning år 2013 i Stockholm-Mälarregionen var det nästan 1 800 fler som arbetade i regionen år 2017 än som studerat i den.
• Universitets- och högskoleutbildning bör ses i en lokal-regional kontext. Det finns ett starkt samband såväl vad gäller upptagnings- som avsättningsområde för de studenter som utbildas.
• Män, utlandsfödda och de med utländsk bakgrund samt de utan förälder med eftergymnasial utbildning är fortsättningsvis underrepresenterade inom den högre utbildningen.
• En mycket hög andel av de som avslutat en högskoleutbildning är sysselsatta inom ett matchande yrke efter avslutade studier, oberoende av studieort eller social bakgrund.
• Stockholm dominerar framväxten av kunskapsintensiva verksamheter. Övriga Stockholm-Mälarregionen och landet intar roller som nettoexportörer av kvalificerad arbetskraft till huvudstadens arbetsmarknad.
• I många fall gör konkurrensen det svårt för kvalificerade verksamheter att etablera sig eller växa i de mindre arbetsmarknadsregionerna.
• Kvarstannare och återvändare spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen – i synnerhet i regioner utan egen utbildningskapacitet.
• Rörlighet är en nyckelfaktor för att utbildningsmarknaden ska fungera så bra som möjligt, där begreppet omfattar såväl geografiska som sociala aspekter.

En Bättre Matchning

En Bättre Matchning är det storregionala samarbetet inom strategisk kompetensförsörjning med inriktning mot högre utbildning mellan regionalt utvecklingsansvariga i de åtta länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland, Gävleborg och Dalarna. Syftet är att utveckla och stärka samarbetet mellan regionalt utvecklingsansvariga och högre lärosäten i frågor gällande strategisk kompetensförsörjning i Stockholm-Mälarregionen. Arbetet leds av en politisk styrgrupp med representanter från regionerna och koordineras av Mälardalsrådet.

Mälardalsrådet

Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, kompetensförsörjning, innovation, maritim samverkan och internationella jämförelser. Vi samlar våra kommuner och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi.