Erika Ullberg ny vice ordförande i Mälardalsrådet

Förra mandatperioden var Erika trafikoppositionslandstingsråd, vice ordförande i SL och aktiv i Mälardalsrådets arbete kring infrastruktur och trafikfrågor. Efter valet i höstas blev hon gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och efterträdde Helene Hellmark Knutsson i landstinget och även i Mälardalsrådets styrelse.

Erika Ullberg är uppvuxen i Hälsingland och bor idag i Huddinge med man och två barn i skolåldern. Hon har en fil.kand. i statsvetenskap från Södertörns högskola och har tidigare arbetat som politisk redaktör på Folkbladet i Norrköping, pressekreterare på Utbildningsdepartementet och kommunikationschef på branschorganisationen Energigas Sverige.

Som ny vice ordförande i Mälardalsrådets styrelse – varför tycker du att det är viktigt med regional samverkan i Stockholm-Mälarregionen? Vad är dina förhoppningar på samarbetet i Mälardalsrådet?

Mälardalsrådet är en viktig mötesplats för oss som verkar i denna sammanflätade arbetsmarknadsregion. Vi har mer som förenar oss än som skiljer. Gemensamt ser vi behovet av en stark regional utveckling och ett statligt stöd för fler utbildningsplatser, stärkt bostadsbyggande och mer infrastrukturinvesteringar. Genom exempelvis arbetet inom ’En Bättre Sits’ blir vi en starkare kraft tillsammans. Jag tror på samarbete och erfarenhetsbyte. Det finns mycket kompetens och framtidstro som kanaliseras genom Mälardalsrådet, man känner sig alltid lite smartare och gladare när man träffat politiker och tjänstemän från hela Mälardalen.

Mälartingets tema i år är urbanisering, utgångspunkten är de möjligheter och utmaningar befolkningsväxlingen i regionen kan ge.

Jag funderar mycket på urbanisering och vad det betyder för oss idag och i framtiden. Jag är själv uppväxt i glesbygd, arbetar i storstad och har nästan alltid pendlat ett par timmar om dagen. Undantaget när jag bodde centralt i Norrköping och cyklade till jobbet, ett stadsliv som passade mig väl, men som är svårt att få till såväl i Hälsingland, som i huvudstadens vidsträckta förorter. Jag tror att goda stadskvaliteter är attraktivt och energismart, kanske även lättare att åstadkomma i Örebro och Linköping än i Stockholm, där bostadssegregationen är stark.

Vilken fråga anser du vara mest avgörande för att bemöta den ökande urbaniseringen ur ett storregionalt perspektiv?

Sverige och Mälardalen står inför stora utmaningar. Vi har en för hög arbetslöshet och en åldrande befolkning. Det är positivt att vi blir äldre, men vi måste också öka folkhälsan och se på arbetsmiljöfrågor, eller andra reformer så att vi kan arbeta och vidareutbilda oss i högre åldrar. Fortfarande så drabbas emellertid allt fler av sjukdom vid ålderdom vilket gör att behovet av välfärdstjänster ökar. Myten att Stockholm dränerar landet på människor och kompetens lever vidare, men allt fler vet nu att den inte är sann. Stockholm växer främst på grund av högt barnafödande och utrikes migration. Vi har ett moraliskt ansvar, som på sikt dessutom är samhällsekonomiskt fördelaktigt, att vara öppna mot omvärlden. Kortsiktigt innebär allt detta att färre ska försörja fler. Det behövs investeringar och flexibilitet för att klara bostadsförsörjning, skolgång och sjukvård.

Jag ser att det finns synergier och win-win när alla får möjlighet att utvecklas. Det gäller såväl på individnivå som samhällsnivå. Det gynnar Stockholm och hela Sverige om det går bra för Tierp och Finspång. På samma sätt gynnar det de mindre städer när hjulen snurrar i huvudstaden och vi klarar konkurrensen med andra huvudstäder.

Vilka är dina förväntningar på Mälartinget – vilka aspekter av urbanisering önskar du diskutera närmare?

Jag ser fram emot ett trevligt Mälarting i Nyköping med ett viktigt tema. Urbanisering, migration, behovet av att satsa på jobb, bostäder och utbildning är dagsaktuella och långsiktigt avgörande frågor för vår region där vi behöver samarbete.